Urval
Nämndens tillsyn omfattar en population av börsbolag som har Sverige som hemmedlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är noterade på en reglerad marknad. 16 kap. LV undantar vissa emittenter, t.ex. stat och kommun och emittenter av skuldebrev med ett nominellt värde motsvarande minst 100 000 EUR.
Nämnden väljer årligen ut ett antal bolag ur populationen för granskning, baserat på en risk- rotation- och slumpbaserad urvalsmodell i överenstämmelse med Esmas riktlinjer om tillsyn över finansiell information. Nämndens resurser fokuseras på omständigheter där det föreligger en förhöjd sannolikhet för avvikande eller felaktig tillämpning av IFRS och årsredovisningslagen med mera. Merparten av urvalet baseras därför på riskbaserade antaganden. Riskurvalet tar både hänsyn till risken för oriktiga uppgifter (sannolikhetsrisk) och hur en oriktig uppgift påverkar användaren av den finansiella rapporten och de finansiella marknaderna (påverkansrisk). Riskmodellen tar hänsyn till specifika händelser i bolagens redovisning såsom nedskrivningar, avsättningar, jämförelsestörande poster och korrigeringar samt indikationer på felaktigheter i hållbarhetsredovisningen. Modellen beaktar även indirekta faktorer som kan få påverkan på, eller ha sin grund i bolagets redovisning, t ex förvärv, verksamhetsförändringar, finansiella svårigheter och onormala kursrörelser. Även frågeställningar och omständigheter på branschnivå kan medföra att ett bolag väljs ut för granskning.
Nämndens urvalsmodell säkerställer att alla bolag i populationen granskas åtminstone inom en tioårsperiod. Bolag vars ställning och storlek förmodas ha större marknadspåverkan granskas i snävare tidsintervall. Vid årsurvalet väljer Nämnden också slumpmässigt ut ett mindre antal bolag för granskning.
Huvuddelen av urvalet görs i början av året med syfte att anpassa granskningsprocessen till publiceringen av föregående års årsredovisning. Urvalet kompletteras med ett löpande urval under året baserat på risk, dvs bland annat baserat på händelser och omständigheter i enskilda bolag som behöver utredas direkt.
Esmas riktlinjer skiljer på en fullständig granskning (unlimited examination) och en riktad granskning (focused examination) av finansiella rapporter. En fullständig granskning innebär att hela innehållet i den finansiella rapporten granskas för att identifiera frågor/områden som kräver närmare analys och för att bedöma huruvida informationen uppfyller kraven i det relevanta regelverket. En riktad granskning innebär att granskningen omfattar fördefinierade och avgränsade områden/frågor i den finansiella rapporten.
Ställningstaganden
Utgångspunkten vid bedömningar av efterlevnaden av IFRS, ÅRL och Esmas riktlinjer för alternativa nyckeltal är bestämmelsen om väsentlighet som följer av IAS 1, p 7. Där anges att utelämnanden eller felaktigheter i redovisade poster är väsentliga om de, var för sig eller gemensamt, kan påverka de ekonomiska beslut som användaren fattar på basis av de finansiella rapporterna. Väsentligheten beror således på storleken och karaktären av de brister som har konstaterats.
Nämnden tar ställning till om den finansiella rapporten, inklusive hållbarhetsredovisningen, och de redovisningsmetoder som granskas är förenliga med det relevanta rapporteringsramverket. Nämndens ansats vid bedömning är att informationen i den finansiella rapporten i första hand ska vara relevant och specifik för bolaget samt att oväsentlig information kan utelämnas. Om avvikelsen är väsentlig och kan påverka användarens förståelse för informationen ska Nämnden ta ställning till behovet av en tillsynsåtgärd eller om överträdelsen bedöms mer allvarlig (icke ringa), låta Finansinspektionen pröva ärendet.
Nämnden har inte några sanktionsbefogenheter. Om slutsatsen av granskningen är att bolaget inte har upprättat sin finansiella rapport enligt gällande bestämmelser, och felaktigheten kan anses vara ringa, kan Nämnden som en tillsynsåtgärd uppmana bolaget att rätta till felaktigheten i kommande finansiell rapport, alternativt offentliggöra en särskild rättelse. Om Nämnden finner att en avvikelse från det relevanta rapporteringsramverket inte ger en väsentlig effekt på den finansiella rapporten, men att det finns betydande risk för att avvikelsen i framtiden kan ge väsentlig effekt ska Nämnden i sitt beslut informera emittenten om avvikelsen i form av ett påpekande.
Om Nämnden bedömer att överträdelsen inte kan anses vara ringa, om bolaget inte samarbetar eller om bolaget inte följer Nämndens uppmaning ska ärendet snarast överlämnas till Finansinspektionen som gör en självständig prövning av överträdelsen. Om Finansinspektionen i sin prövning kommer fram till att överträdelsen inte kan anses som ringa kan Finansinspektionen sedan meddela en erinran och en sanktionsavgift.
Uppföljning
Alla ärenden som har resulterat i en tillsynsåtgärd följs upp för att kontrollera att det granskade bolaget har gjort de ändringar som framgår av Nämndens beslut. Tidpunkten för uppföljningen beror på när åtgärden förväntas vara genomförd. I många fall kan Nämnden direkt konstatera att rättelse skett, men ibland behöver Nämnden ställa kompletterande frågor för att säkerställa detta. Är Nämnden nöjda med hur bolaget rättat är ärendet därmed avslutat.
Om emittenten inte har vidtagit de förväntade åtgärderna, och det inte föreligger några acceptabla skäl för detta och den kvarstående bristen bedöms som väsentlig, överlämnas ärendet till FI för vidare prövning i enlighet med 14§, FFFS 2018:18.